Fånga dagen

Med oskrivna blad som vi ska fylla
med positiva saker som att
solen skiner från en vacker himmel,
i dag passar et bra att midsommarstäda...







Kram till er alla i cybervärlden // Hjördis

Här sitter mitt kärlekspar de förälskde grodorna
omgiven av små tomtar dom njuter alla av att
få vara ute i det vackra, nåja, sommarvädret.....

så här såg gårdagens himmel ut mörka åsk/regnmoln
som täckte större delen av himmlen, men nu har ju
metreologerna lovat högtryck under den kommande veckan
och det håller vi väl tummarna för.....

Ha en bra dag // Hjördis 

Kungligt bröllop så i dag blir det en titt på TV vill gärna se själva vigseln....

Men mina tankar går även till ett bröllop som kommer att äga rum i Älvdalens
kyrka om precis sex veckor i dag, nämligen vigseln mellan min äldsta dotter
Maria och hennes Andreas, vilka vi alla verkligen ser framemot.....
då ska jag själv sjunga Annies sång.....

Kram till er alla på denna bröllopsdag // Hjördis

         annies sång

Tittar in för att önska er alla en fin och avkopplande helg...





Kram // Hjördis

Tittar in för att önska er alla en fin dag,
vi ska åka till Älvdalen i dag och bl.a hälsa på
min mor, sen är vi bjudna på middag hos
Jesper & Love, Emil & Lina kommer också till
sina kusiner så då får jag krama om alla mina små.....







En ros och en kram till er alla // Hjördis

Med tanke på att jag var nära att gå i "väggen" 
för ett par veckor sedan så har jag hämtat det
här från min hemsida som jag skrev för några år sedan....

Att födas på nytt

"Ja så kändes det när jag på våren -84 kände att jag bekämpat
den svåra ångest som jag led av i två års tid. Mina besvär slog ner
som en blixt från en klar himmel den 31/3 -82 jag var då nybliven lycklig
mamma och jag hade verkligen lovat mig själv att ta till vara på dagarna
med min nyfödda dotter, eftersom jag tyckte att tiden med mina andra
barn gått så fort. Den dag vi skulle åka hem från BB så blev det färd till
Hudiksvalls Sjukhus i stället p g a att min dotter fick maten i fel strupe så
att hon höll på att kvävas. Paniken slog ner i mig, men tack och lov så
redde allt upp sig så att vi efter ytterligare två dygn kunde åka hem.
Väl hemkommen 8 mil från sjukhuset slog paniken ner i mig igen
" tänk om detta händer igen " vad gör jag då ???

Denna oro gjorde att jag inte kunde släppa min
dotter en enda sekund. Jag hade min dotter med mig dygnet runt,
var jag än var så bar jag på min dotter antingen på armen eller i babyliften.
På nätterna satt jag upp och lyssnade hela tiden på min dotters andning.......
Till saken hörde att vi skulle få främmande av min syster med familj så
jag skulle naturligtvis vara den duktiga hemmafrun som skulle städa hela
huset så att det var skinande blankt, bl.a. putsa fönster,
alltmedan jag var tredje timme ammade min dotter.

 Som alla kan förstå så så höll ju inte detta min kropp sa helt enkelt i från....
Helt plötsligt som en blixt från en klarblå himmel så sa det bara pang,
jag kände att allt bara försvann från mig upp i från och ner.
Av rädsla för att svimma helt så satte jag mig ner, men känslan av
att försvinna fortsatte så jag la mig på golvet, mina tankar var ju
i den stunden att " nu dör jag " Så fort jag reste mig upp så kom
samma känsla tillbaka, därmed var jag fast i min ångest. Jag kröp
till sängen vilken blev min trygghet i två års tid.
Dödsångesten tog stryptag om mig och höll helt på att bryta ner mig.
Allt blev kaos, av rädsla för att jag skulle få dessa " svimmningsanfall "
igen om jag steg upp så stannade jag kvar i sängen, det gick så långt
att jag till och med framkallade en massa symtom själv.....

Terese pappa fick sjukskriva sig för att ta hand om vår dotter,
jag orkade inte bry mig om något annat än min egen ångest.
Olika undersökningar gjordes för att utesluta sjukdomar,
men naturligtvis trodde jag inte på någon läkare, utan sökte den
ena läkaren efter den andra. Det som till slut hjälpte mig var
att jag genom annons i Allers fick kontakt med en "tjej"
med lika besvär och där började min svåra väg tillbaka till ett normalt liv,
"tänk att det fanns en till på denna jord som led av samma symtom"
detta blev räddningen för mig. Jag lyckades till och med sluta med
min ångestdämpande medicin. Sakta men säkert så orkade jag ta tag
i vardagen och börja ägna mig åt min dotter igen.
På våren -84 så kändes det som jag föddes på nytt,
jag upplevde vårens ankomst väldigt intensivt,
jag följde både blommor och blad in i minsta detalj och
jag tyckte att aldrig förut har det doftat så gott
 när våren var i antågande.......
jag återvände till livet igen och det kändes som att
"jag föddes på nytt"

Måste även ge Terese pappa en stor eloge,
han ställde verkligen upp för mig och vår dotter......"


Efter den smällen har jag nu lärt mig att
lyssna på kroppens signaler....





Ha det gott mina vänner och njut av sommar & sol,
här var vissesrligen -2 i natt men nu värmer solen igen....





Kram // Hjördis

                                            

     


Har visserligen inte sett någon nyckelpiga i trädgården ännu,
men jag hittade en söt liten krabat på nätet....






Ha en bra dag mina vänner.....

Kram // Hjördis

Ännu en dag har nått sitt slut coh det är dax avsluta dagen...







för att bege sig in i drömmarnas värld...





Kram // Hjördis

En bukett blommor till er som tittar in hos mig....
I dag har vi tyvärr ingen sol huvudsaken att det
inte regnar, vi fick över 40 mm häromdagen

Ha en fortsatt bra dag
Kram Hjördis

Tack för i dag......

Solen skiner och häggen blommar så fint....

en del fåglar har fått ungar,
här en liten pilfinksunge som satt
och vilade sig på vår gård.....






Hoppas ni alla får en riktigt bra dag,
nu ska jag gå ut i solens sken // Hjördis 

Skogens konung....



En liten taloxe som mellanlandade på vår trappa....



Getabocken på Jamtli.......

Nu är vi hemma igen efter vår vistelse i Fagersta
där vi följt vår vän till den sista vilan.......

Kram // Hjördis

och tack till mina goa bloggvänner som tittat in
hos mig och gett mig goda och kloka råd....

Ha en fortsatt bra dag, vi är för tillfället bortresta
återkommer när jag kommit hem igen....

Har sjukskrivit mig en vecka, på grund av att
jag är alldeles för uppstressad, höll på att svimma
i morse när jag skulle gå till jobbet, symtomen känns
igen sedan jag för många år sedan gick in i väggen....
Det har ju också varit så mycket för oss i vår, bara på en
kort tid så har vi mist både släktingar och vänner...

Det är väl bara att lyssna till kroppens signaler
och försöka ta det lungt ett tag, jag far ju fram som ett
jehu jämt och har så många krav och måsten på mig själv....

Kram på er alla därute i cybervärlden....

Lina & Emil på Korfu, skickar hälsning till famun & Anselm....

Ser ut att vara varmt och skönt, kram på er våra älskade barn.....

En ros till alla mammor.......

Kram // Hjördis

Kram från Lillhärdal....

Texten nedan är hämtat från Gunillas blogg...

Genom mitt bloggande har jag kommit i kontakt
med många nya människor och fått några nya vänner som jag
säkert aldrig hade lärt känna annars. Alla har inte en egen blogg utan läser bara min,
men vi mailar, sms:ar, skickar brev, kort och ibland små presenter till varandra.
Jag brukar säga att bloggvärlden är fantastisk som kan ge så mycket kärlek och vänskap.


En av mina allra första bloggvänner är Hjördis
På sin blogg  skriver hon om sin vardag och delar med sig av vackra
budskap och bilder. Vi delar intresset för änglar.
För mig är Hjördis kvinnan med det stora hjärtat som finns
för andra och ibland glömmer bort sig själv...

Gå in på sidan nedan.....

frånminbloggvängunilla


Tack min kära bloggvän....
Kram // Hjördis