Fånga dagen

Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivs. Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien. Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig. Så gjorde också Josef. Och eftersom han var av Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad, som heter Betlehem, i Judeen, för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var havande.

Medan de var där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle föda. Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, ty det fanns inte rum för dem i härbärget.

I samma nejd var då några herdar ute på marken och höll vakt om natten över sin hjord. Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem. Och de blev mycket förskräckta. Men ängeln sade till dem: "Var inte förskräckta. Se, jag bådar er en stor glädje, som skall vederfaras allt folket. Ty i dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren. Och detta skall för er vara tecknet: Ni skall finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba."

I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade:
"Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag!"

När så änglarna hade farit från herdarna upp i himmelen, sade dessa till varandra: "Låt oss nu gå till Betlehem och se det som där har skett, och som Herren har kungjort för oss." Och de skyndade iväg dit och fann Maria och Josef, och barnet som låg i krubban. Och när de hade sett det, berättade de vad som hade blivit sagt till dem om detta barn.
Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem. Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det hade blivit dem sagt.

Luk 2:1-20
 


  
Kram // Hjördis

                  

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma

Alla sova i enslig gård

djupt under midnattstimma

Månen vandrar sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken

Endast tomten är vaken

Står där så grå vid ladugårdsdörr,

grå mot den vita driva,

tittar, som många vintrar förr,

upp emot månens skiva

Tittar mot skogen, där gran och fur

drar kring gården sin dunkla mur

grubblar, fast ej det lär båta,

över en underlig gåta

För sin hand genom skägg och hår,

skakar huvud och hätta ---

»nej, den gåtan är alltför svår,

nej, jag gissar ej detta» ---

slår, som han plägar, inom kort

slika spörjande tankar bort,

går att ordna och pyssla,

går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus,

känner på alla låsen ---

korna drömma vid månens ljus

sommardrömmar i båsen;

glömsk av sele och pisk och töm

Pålle i stallet har ock en dröm:

krubban han lutar över

fylls av doftande klöver; ---

Går till stängslet för lamm och får,

ser, hur de sova där inne;

går till hönsen, där tuppen står

stolt på sin högsta pinne;

Karo i hundbots halm mår gott,

vaknar och viftar svansen smått,

Karo sin tomte känner,

de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se

husbondfolket det kära,

länge och väl han märkt, att de

hålla hans flit i ära;

barnens kammar han sen på tå

nalkas att se de söta små,

ingen må det förtycka:

det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son,

ren genom många leder

slumra som barn; men varifrån

kommo de väl hit neder?

Släkte följde på släkte snart,

blomstrade, åldrades, gick --- men vart?

Gåtan, som icke låter

gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft:

där har han bo och fäste

högt på skullen i höets doft,

nära vid svalans näste;

nu är väl svalans boning tom,

men till våren med blad och blom

kommer hon nog tillbaka,

följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om

månget ett färdeminne,

intet likväl om gåtan, som

rör sig i tomtens sinne.

Genom en springa i ladans vägg

lyser månen på gubbens skägg,

strimman på skägget blänker,

tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all,

livet där ute är fruset,

blott från fjärran av forsens fall

höres helt sakta bruset.

Tomten lyssnar och, halvt i dröm,

tycker sig höra tidens ström,

undrar, varthän den skall fara,

undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård,

stjärnorna gnistra och glimma.

Alla sova i enslig gård

gott intill morgontimma.

Månen sänker sin tysta ban,

snön lyser vit på fur och gran,

snön lyser vit på taken.

Endast tomten är vaken.

         Önskar alla som tittar in här i dag
                en mysig och fin Julafton

                        Kram // Hjördis





       

Vilket känns hur bra som hellst......

Jag pysslade hela dagen i går och nu
är alla tomtar på plats hemma hos oss
igen och julgranen är klädd.....

Ha nu en bra start på julveckan...

Kram // Hjördis

                   Där satt den.........

            


Låt min lilla duva flyga ner till Strängnäs och
krama om de goa killarna i Lars-Kristerz....
Jag är så himla glad hade hjärtklappning
varje gång röstningsresultatet skulle läsas upp
men det gick vägen för dessa enkla fina killar
som med glimten i ögat och med dansglädje
verkligen spelar dansmusik som den ska spelas
Scotts i all ära det var absolut de bästa banden
som fick göra upp om guldplatsen.....

             "All the way baby"




Uppe på övertid....
Nu ska jag försöka att sova det kommer
väl att bli knepigt att krypa ner i kväll när jag
för första gången ska sova hemma ensam

Godnatt med er kram sov så gott......

                L-K har nått sitt mål de har tagit sig till final 
                    rosor och ett stort GRATTIS till killarna 

                              





                                 Kram från // Hjördis

                             Låt mig få tända ett ljus

                             tända det bara för dig

                            Färga din värld röd och klar

                            se hur du glittrar till svar.

                            Ute går natten till ro,

                            bygger en gnistrande bro

                            Fram till vårt festglada hys,

                           där jag vill tända ett ljus

                           Ett ljus för bara dig och mig

                           Ett ljus för bara dig och mig

                           Låt mig få tända ett ljus

                           värma dig om du e kall

                           Nynna en sång som du kan

                           se hur du ler lite grann,

                           Stjärnklara midvinterkväll

                           lägger sin snömjuka fäll

                           Intill vårt festglada hus

                           där jag vill tända ett ljus

                           Ett ljus för bara dig och mig

                           Ett ljus för bara dig och mig


                                

När andra ljuset brinner
är snart Lucia här
Hon bjuder oss på kaffe
och bud om julen bär

"För var vecka nu som går,

i adventsstaken ännu ett ljus blir tänt.

Så nu i fönstren man får

se två ljus då det är Andra Advent.

För många börjar köplusten nu att hägra.

Tanken går till julklappar och mat.

Men somliga tänker vägra

bli som de andra och desperat

ta del i julens köphysteri.

då de sett uteliggare kräla i lorten

på jakt efter en säng att sova i.

Hur en hemlös försöker sova där i porten.

Där finns sannerligen inget överflöd.

En trashank är han och ensam,

övergiven uti sin nöd.

Som Ängeln frälsningssoldaten kommer fram

och tar den stackarn i hand.

Han viskar något i den armes öra.

Ett vänligt ord som ibland

kan underverk för någon göra.

En omtanke för andra verkar som

för alla vore en nåd att stilla bedja om."

Hittade dessa ord på nätet idag, de ger
oss verkligen en tankeställare....

Här är en strålande vacker dag med
- 12 grader och gnistrande snö......



Till alla som kikar in här i dag......

     

                       Jajjamensan, här ska röstas till tusen...........

  

                                   Sedan sova på sussekudden..........

      Kram till alla i Advent // Hjördis